För några veckor sedan skrev jag om hur extremt bra allting rullade på här nere, träning, vardag, ja det mesta! Well... Vinden har vänt, 180 grader. Jag håller just nu på att kämpa mig igenom den värsta veckan på ett bra tag.
Det hela började förra tisdagen. På morgonen slutade min mage samarbeta med mig totalt, utan att gå in på närmre detaljer kan jag säga att det mesta jag stoppade i mig kom ut okontrollerat och explosionsartat där bak... De första två dagarna var det inga problem att träna på men sedan försvann all min energi och det mesta jag försökte påbörja var jag tvungen att avbryta. Jag misstänkte att kranvattnet här var boven då flera denna vecka precis som jag blivit risiga i magen. Efter bara några dagar med köpvatten istället för kranvatten, i lördags kväll rättare sagt var allting som normalt igen.
I söndags vaknade jag upp pigg, glad och sugen att få starta hela maskineriet igen. Jag och Amanda åkte ner till bassängen för att simma någon timme. När jag dök i sket det sig rejält. Så fort huvudet nuddade vattenytan kände jag en extrem smärta i nacken, att försöka vrida upp nacken och andas gick inte. Jag klev snabbt upp och insåg att det bara var att glömma att försöka röra huvudet till höger. Efter en snabb googling satte jag diagnosen nackspärr på mig själv, kul..! Det blev inte mycket mer gjort den dagen, jag var helt sne och kunde knappt stå rakt utan att det började värka i nacken.
Jag vaknade måndag morgon och kände att jag hade exakt lika ont som när jag gick och lade mig kvällen innan. Kl 08 hängde jag på låset till Stellenbosch Chiropractic i hopp om att få bli räddad ur denna misär. Jag fick tid kl 14. Fram till dess var det lönlöst att försöka göra någonting. Tillslut blev kl 14 och jag blev återigen påminnd över vilka hjältar kiropraktorer är. Kläm, känn, knak!* plötsligt var all rörlighet tillbaka igen. Fortfarande en del smärta, men att kunna stå rakt och röra på huvudet åt alla riktningar var en klar förbättring mot innan. Det är i dessa situationer jag inser hur viktiga Rygg och ledkliniken är för mig hemma i Nyköping.
Nu är jag fri igen tänkte jag! Det kändes så bra att jag till och med stack ut och sprang 12km på kvällen utan några störningar alls från nacken.
Tisdag morgon vaknade jag otroligt sugen på att nu äntligen få sätta igång och träna igen. Meeeen nej... Så fort jag vaknat kände jag hur halsen vat öm och hur näsan var sprängfylld. Det kan inte vara sant, var det enda jag tänkte. Där är jag fortfarande. Fradag idag och jag har inte kunnat träna ordentligt på... Jag har tappat räkningen men typ 5-6 dagar ":)".
Det är otroligt frustrerande, framförallt när det gått så bra fram till nu. Jag vet ju att det är kontinuiteten jag vill åt. Detta går ju emot allt sådant. Sedan blir man ännu mer frustrerad när man är borta på ett sådant här ställe. Stan är gjord för att träna mycket i och alla jag bor med är ute och tränar hela tiden... Menmen, jag försöker vara lite positiv. Nu hände verkligen allt dåligt på en och samma vecka, förhoppningsvis har jag fyllt alla sjukdagar för detta läger, kanske till och med året.
Idag mår jag bättre iallafall, fortfarande snorig men halsen är helt borta. Troligtvis drar jag igång med en lätt spinn eller liknande i eftermiddag, mest bara för att känna hur det står till med kroppen.
Det har inte bara varit pest och pina hela veckan. Jag har fått några vettiga "icketräningssaker" gjorda. Bland annat var jag nere i Cape Town och lyckades förlänga mitt visa. Planen just nu är att jag stannar här nere till slutet av April. Det är långt kvar av detta läger! Jag har fixat och ordnat upp alla mina kvitton inför bokslutet. Vi har haft lite strul med ägandet av scootern, fixat! Och, när jag var i Cape Town plockade jag upp Sebastian Norberg på flygplatsen. Sebastian bor tillsammans med mig i min lägenhet och han kommer stanna här i fem veckor. Förhoppningsvis kommer jag ej smitta honom... Därmed är vår "Swedish squad" nu fulltalig. Vi är hela åtta svenskar här nere nu och jag måste säga att det snackas en hel del om oss här i stan nu. Vi går inte omärkta förbi. Dessutom är Gomez och hans grupp här, även Österrikiska och Mexikanska landslaget. Mycket roligt som pågår här i sta med andra ord.