Ludwig Fleetwoods BMC Teammachine SLR01

Cykeln, många triathleters allra käraste ägodel, jag är beredd att hålla med. Tack vare Stefhan och Jonas på 30K jag jag fått möjligheten att äga detta monster till cykel. Eftersom det alltid är ett så stort intresse över vad folk har mellan benen tänkte jag visa upp min cykel på lite närmare håll.

Jag kan varna redan nu att del blir en del cykelnörderisnack! Men kolla gärna på de fina bilderna :)

Detta är 2016 års version av BMCs Teammachine SLR01. Den har jag kört på sedan juli i somras. Ramen är exakt densamma som de använt sig av sedan 2013, det som skiljer sig från tidigare år är endast designen. När man tog fram denna ram använde BMC sig av en dator som beräknade 34.000 olika ramkonstruktioner under ett helt år, tillslut hittade man den perfekta balansen mellan styvhet, lätthet och komfort. Detta blev alltså resultatet.

Sedan jag fick cykeln har många frågat varför jag kör på denna modell och inte deras mer aerodynamiska modell, Timemachine TMR01. Svaret är ganska enkelt och självklart för mig #aeroisNOTeverything. Aerodynamiken är viktig visst, men det finns så mycket annat som spelar in. När jag började tävla mer internationellt märke jag att banorna är mer tekniska och tighta, det har de blivit de senare åren. På sådana banor skulle jag säga att en lätt, styv och lättsvängd cykel är mycket bättre då men vill vara snabb i kurvorna och kunna ställa sig upp och accelerera utan massa onödig vikt. Och helt ärligt hur mycket vind tar man egentligen när man ligger i en klunga. Oftast är man uppe och tar korta förningar, resterande tiden ligger man ändå i en stor klunga där man inte tar särskilt mycket vind. Därför valde jag denna klättringmodellen före den aerodynamiska. Jag måste dock erkänna att TMR01 är snyggare.

Jag kör med mekaniska Shimano Dura-Ace rakt igenom. Det som är roligt är att jag klättrat hela "Shimanostegen" (Tiagra, 105, Ultegra och nu Dura-Ace) jag har blivit lika positivt överraskad varje gång jag uppgraderat. Sedan om det är värt pengarna att gå hela vägen upp till Dura-Ace vet jag inte. Det är helt klart en fantastisk känsla men jag tror knappast det gör en så mycket snabbare att det ska vara värt det.

Jag ljög en aning när jag sa att det var dura-ace rakt igenom. Kassetten och kedjan är "bara" ultegra. För övrigt kör jag 11-28 på kassetten.

Jag gillar detta vevpartiet, framförallt när det är nyputsat och skiner. Jag kör 53-39 på klingorna. Tidigare har jag kört 52-36, det är skillnad måste jag säga. Jag som inte är en jättestark klättrare hade gärna velat ha någon lättare växel att kunna lägga i i backarna här nere. Å andra sidan är 53an otroligt skön när man väl har medvind.

Jag gillat utseendet på bromsarna också!

Reglagen har ett skönt ergonomiskt grepp och de ger ifrån sig ett distinkt "klick" när man växlar.

Lite snabbt om cockpiten. Styret jag använder är ett Zipp Contour SL och är i kolfiber. Styrstammen kommer från 3T och är av modellen ARX2 Team. Styrlindan är från Lizardskin och för att hålla koll på all data har jag en Garmin Edge 520.

Styrlindan jag kör med är från Lizardskin. Otroligt bra grepp, även när det är blött ute. Det är också väldigt tjockt vilket jag gillar!

Bredden på styret är 420mm vilket är ganska standard.

Styrstammen är faktiskt helt ny. Jag har varit osäker på vilken längd jag ska ha på den och nu tror jag äntligen jag hittat rätt. Denna är 100mm istället för 120mm som jag hade tidigare. Den är helt i aluminium. Hade hade möjligheten att köra med Zipps variant som är i kolfiber. Jag tyckte det var onödigt då den är tre gånger så dyr och några gram tyngre. Det som är bättre med den är att den är något styvare, men eftersom jag ej är någon spurtare i Tour de France har jag egentligen ingen användning av en så styv styrstam.

Från början använde jag ett styre från 3T. Tyvärr fick jag lära mig den dyra vägen att man ska använda en momentnyckel när man drar åt kolfiber, annars spricker det lätt... Som tur var fick jag en bra deal på detta styre som jag gillar!

Äntligen kör jag med en riktig cykeldator istället min gamla triathlonklocka. Otroligt roligt då man kan få fram all möjlig spännande data. Fästet som den sitter på är ett Bar fly 2.0, jag tycker det är extremt snyggt när man har datorn framför styret, det gör att hela cockpiten får en "clean" look.

Hjulen är verkligen ingenting stt skryta om. De är från Shimano, kanttråd, aluminium och kostar sisådär 1400kr på wiggle. Däremot är de perfekta att träna på. Till sommaren är tanken att jag ska tävla på ett par Profile Design 58mm/twentyfour. Ett par tubdäck helt i kolfiber som enligt ryktet ska vara riktigt snabba! Däcken som sitter på är ett par Continental Gatorskin.

Däcken var nästan det första jag köpte när jag kom ner hit till Stellenbosch. Eftersom det ligger så mycket skräp och glas längst vägarna och min största mardröm är att få framhjulspunka utför bad jag om de mest punkteringssäkra däcken. Hittills har jag inte en antydan till skråma! Notera även skölden över bakbromsen, det är faktiskt Fleetwoods egna vapensköld som jag gärna och stolt bär på cykeln.

Sadeln är från Selle Italia och heter Flite Team edition. Jag vet inte så mycket om den mer än att jag sitter bra på den (inga skavsår ännu) och den matchar restan av cykeln riktigt bra.

För första gången kör jag med wattmätare på cykeln, ett riktigt roligt träningsredkap som visar exakt hur hårt tryck jag lägger ner i pedalerna. Jag kör med Garmin Vector 2/s, jag har ingen tidigare erfarenhet av wattmätare så jag har ingenting att jämföra med, men de visar skapliga siffror så jag är nöjd.

Flaskställen är Elite custom race limited edition, snygga och bra. Som ni ser är ramen en 56a (jag är 183.5cm lång)

Slutligen vikten, någonting som alla hela tiden är otroligt besatta av, gram hit och dit. Som ni ser väger den 7.5 kg. Jag håller med om att det känns mycket då detta är BMCs klättrarhoj. Men, man måste komma ihåg att hjulen med dessa däck inte är världens lättaste kombination. När den väl är race ready med tävlingshjul tror jag lätt den kommer ner en bit under 7 kg, jag hoppas det åtminstone.

Jag gillar verkligen denna skönhetl. Det är svårt att få fram en så mycket bättre utrustad cykel som denna och att jag får cykla på den är rätt overkligt. Det är någonting man drömt om sedan jag började med triathlon.


I slutet på säsongen kommer denna pärla vara till salu. Intresserad? Mejla: ludwig@ludwigfleetwood.se så ser jag till att du får första tjing!