Brons sprint-SM

Nu har det gått en vecka sedan sprint-sm gick av stapeln. Jag gick in med guld i sikte. Riktigt så långt räckte det ej, det blev ett brons, ett brons jag ändå är riktigt nöjd över.

Dagen började bra, racet startade inte förns kl 15 på eftermiddagen. Som tur var bodde jag tillsammans med min dödsfiende Oskar Djärv, det gjorde att tiden fram till tävlingen gick lite snabbare. Vi simmade lätt på morgonen tillsammans med hela DSA-gänget, vi cyklade även banan några varv. Efter det åt vi en sockerrik frukost och tog det lugnt på rummet till det var dags att checka in cykel osv. Jag kände mig lugn och trygg men ändå med ett skönt pirr i magen. Laddad att göra ett bra lopp. Denna gång lyckades jag även simma in ordentligt, hela simbanan plus några korta sprinter, simningen kändes bra. Jag klev ut på startpontonen och de flesta favoriter radade upp sig bredvid mig. 

Starten gick och jag kom iväg skapligt. Vi var fyra stycken i bredd som var jämna ut till första boj, vi låg hela tiden och småbrottades vilken gjorde att farten inte blev allt för hög, det gynnade mig. Runt bojen drogs vi ut och jag lade mig skönt på Oskars fötter, vägen tillbaka blev smärtfri och jag kom upp ur vattnet med huvudgruppen.

Jag gjorde en snabb växling och kom ut bland de första i vår grupp. Då var det bara att köra! Vi hade Joel framför oss som fick en liten lucka under simningen, med mig hade jag Gabriel, Oskar och Axel. Cykelbanan var tuff, 7 varv á 2.8 km. På varje varv hade i en lång och brant backe. På första varvet drog jag oss upp, i ett lagom hårt tempo. Alla höll sig bakom och det kändes riktigt stabilt. Precis innan krönet satte Oskar in en attack och fick några meter, jag svarade och kände hur jag var på väg att sega mig ikapp. Samtidigt som jag kände det susade Gabriel förbi i en himla fart, det gick inte svara på det. Gabriel anslöt till Oskar och de började köra ihop, ”ajaj, detta är typiskt obra” tänkte jag. De kom ikapp Joel strax efter det, nu var de alltså tre stycken som körde ihop. Jag låg på 10-20 m avstånd hela första varvet och lyckades aldrig täppa luckan helt. Tillslut tappade även Joel duon framför och anslöt till mig. Vi försökte hjälpas åt att fånga dem, samma sak nu, vi höll samma avstånd något varv men lyckades aldrig täppa helt. Jag gjorde mycket av dragjobbet och efter tre varv orkade tyvärr inte Joel och jag körde ifrån honom. Nu blev det istället bara att försöka minimera skadan så mycket som möjligt, jag ville inte släppa iväg de framför allt för mycket, jag gick in i min bubbla och pressade så hårt jag kunde. Jag hade bra cykelben, stark uppför, på platten och körde även riktigt bra rent teknisk. Dock är det svårt att göra någonting mot Oskar och Gabriel som kör just för att få en stor lucka bak till mig som möjligt. När vi hoppade av cyklarna hade jag en minut upp till täten.

Jag öppnade löpningen hårt från start, i hopp om att kunna fånga in de framför mig. Jag visste att Gabriel skulle bli svår men med lite tur var silvret inte helt omöjligt. Jag hade också en snabbspringande Joel bakom mig som jag inte ville skulle komma ikapp. Full fart som sagt, även löpningen var tuff. Tre varv med en lång seg backe per varv. Jag försökte hålla mig lugn uppför för att sedan satsa allt på platten och utför. Det funkade bra och jag hittade snabbt en bra rytm. Jag fick höra att jag plockade på Oskar, 15 sek på första varvet. Jag gav verkligen allt och plockade hela tiden. Tyvärr var det lite för långt upp, jag kom i mål som bronsmedaljör, en minut bakom Gabriel och 20 sek bakom Oskar. En placering sämre än förra året men ändå riktigt nöjd över min prestation.

Som jag skrev i början var mitt mål guld, så det är klart, jag är inte helt nöjd med valören på medaljen. Men, det finns annat att glädjas åt. Ännu en gång visar jag hög och stabil nivå, tredje helgen i rad dessutom. Det visar att jag tagit ett steg i år. Förra året fick jag det aldrig riktigt att stämma hela loppen Det var alltid någon gren som inte stämde till 100 procent. Inte nu, förra helgen kände jag mig stark loppet rakt igenom och inga direkta svackor. Det var 10 sek när Oskar röck som jag gjorde ett misstag, ett misstag som skulle visa sig vara dyrt. Dock var det inte för att jag var för svag, snarare att jag var för dålig taktiskt, jag skulle varit lite kyligare just där och då. Sen vill jag inte ta någonting ifrån grabbarna som var före, de var så sjukt starka. Det är en del av loppet och ytterligare en sak att träna mer på. Därför vill jag tävla mycket i sommar, just för att bli bättre på själva tävlandet.   

Efter loppet tog jag två dagar där jag inte gjorde någonting alls. Det behövdes efter tre rätt hektiska veckor. Nästa tävling sker nästas helg, i Istanbul! Det ska bli riktigt roligt, det är en europacup över sprintdistansen med ett riktigt bra startfällt. Som tur är har jag haft Amanda Bohlin hela veckan och vi har fått in sex dagar med riktigt bra träning. Veckan som kommer är tanken att jag ska lätta på träningen rejält. Jag känner att jag kan komma i riktigt bra form till näst helg. Jag har ju tävlat mycket senaste tiden och är inne i ett bra "race mode". Med den träningen jag gjort senaste dagarna är jag extremt förväntansfull!