I lördags åkte vi upp till Auckland igen, det var nämligen dags för race! Marcus och Amanda skulle köra Ironman Auckland 70.3 alltså en halvironman. Det var ingen dålig startlista heller. Bl a Craig Alexander (tre segrar på Hawaii) och en hel det andra VM-medaljörer, det var likadant på damsidan! Både Marcus och Amanda körde bra. Marre hade en tuff simning men räddade upp dagen med en grym cykling och löpning och slutade på 18e plats i proffsfältet. Amanda startade hur bra som helst, 4a upp ur vattnet(!). Bra cykling trots att hon endast hade sin linjecykel. Hon gick ut som 6a på löpet. Tyvärr tog det roliga slut där, efter att ha gått aningen för hårt på cykeln mixat med vätskebrist var hon tvungen att bryta loppet. Hon var riktigt ledsen över det men det var nog rätt beslut då hon svimmade ute på banan... Hon mår bra nu som tur är! Förutom loppen hann vi med att köpa glass för 120kr och se lite mer av den härliga staden Auckland.
Träningen för min del börjar rulla på riktigt bra här nere. Cyklingen fortsätter kännas riktigt bra, löpningen likaså, känslan blir bättre och bättre och jag börjar känna mig snabb igen. Det skönaste måste nog ändå vara att jag börjar få ordning på simningen. Det var riktigt tungt de första två veckorna. Nu är jag igång även där och det känns så sjukt bra i bassängen!
 |  |
Ikväll sker också vistelsens hittills största utmaning. Varje tisdag går det ett cykelrace ca 30km bort härifrån. Det ska enligt ryktet verkligen vara "fast and furious"! Det är 26km och det finns fyra olika kategorier. A, B, C och D där A är det tuffaste. Som jag nämnt tidigare kryllar Cambridge av elitidrottare, däribland många cyklister. Därför är det inte helt ovanligt att OS- och VM-medaljörer dyker upp, proffscyklister och en heldel triathleter som är med i världseliten. Därför kommer jag nöja mig med B i kväll, för att se lite vad det hela är för någonting. Jag tror detta kommer vara sjukt bra träning. Att få in den snabba klungkörningen, förhoppningsvis blir det likt en triathloncykling.
Tyvärr har jag också lite tråkiga nyheter. Emil som jag bor med råkade ut för en olycka för några dagar sedan på cykeln. Igår fick han besked om han brutit båtbenet i handen och att han måste bära gips i åtta veckor... Det som skedde var en ren olyckshändelse och en del otur. Det var ingens fel men ändå känner jag en hel del skuld. Vi cyklade hem från simningen. Jag skulle in till en cykelbutik på andra sidan vägen, Jag ropade till honom att skulle skulle svänga, sträckte ut armen och började bromsa in. Samtidigt som jag gjorde det kollade Emil bak för att se så att det inte kom några bilar. Han missade han min inbromsning, körde in i mig bakifrån och gick omkull. Just idag hade han cykelskor istället för vanliga skor, det gjorde att han inte hade en chans att ta emot sig med fötterna. Detta är så sjukt trist och jag är så ledsen för Emils skull. Som tur är försöker han och vi vara positiva. Det verkar som att han ändå kommer kunna löp och cykelträna ordentligt här nere. Eftersom simningen är hans starka gren kommer han inte tappa så mycket där.
RSS-flöde
