
Nu är vi har och om mindre än ett dygn är det dags för säsongens första tävling. Jag Annie och Micke Thorén landade redan igår morse i Wien där vi blev upphämtade och skjutsade till Bratislava. Vi blev välkomnade av spöregn och en temperatur på 5-10 grader, grymt! Däremot blev det bättre när vi anlände till hotellet, 4 stjärnigt och boende på högsta våningen med utsikt över stora delar av Bratislava. Dessutom ligger en stor galleria under hotellet där det finns bra billiga lunchstället och ett gym med 25m pool. Riktigt fint och inte alls så farligt dyrt.
När vi kom till hotellet packade vi snabbt upp cyklarna och stoppade i oss lite mat. Sedan joggade jag och Annie en runda där vi fick se Bratislavas kanske inte vackraste sida, men det var intressant! Efteråt gick vi till gymmet där vi cyklade och simmade lite lätt.
Senare på kvällen var det dags för race briefing där vi gick igenom banor osv och även pastaparty!
Idag har det varit väääldigt lugnt. Gjorde egentligen ingenting fram till 14.00 då vi fick provcykla och simma banorna. På kvällen blev det pre race pizza, nu sitter jag här och bara väntar...
När vi kom till hotellet packade vi snabbt upp cyklarna och stoppade i oss lite mat. Sedan joggade jag och Annie en runda där vi fick se Bratislavas kanske inte vackraste sida, men det var intressant! Efteråt gick vi till gymmet där vi cyklade och simmade lite lätt.
Senare på kvällen var det dags för race briefing där vi gick igenom banor osv och även pastaparty!
Idag har det varit väääldigt lugnt. Gjorde egentligen ingenting fram till 14.00 då vi fick provcykla och simma banorna. På kvällen blev det pre race pizza, nu sitter jag här och bara väntar...
Hur känner jag mig då?
Just nu är det väldigt mycket upp och ner, ena stunden kan jag knappt sitta still av nervositet och taggning. Sedan tappar jag allt hopp och funderar på vad jag egentligen gör här. Det är så det ska vara antar jag, är jag nervös brukar det betyda att jag har skaplig form. Uppgivenheten kommer från att det är så sjukt bra folk här, men det är därför jag också är här. För att se och lära. Detta är min första internationella tävling och jag vill ha ett kvitto på vart jag står, hur bra jag egentligen är. Hur det kommer gå imorgon har jag ingen aning om, verkligen inte! Det jag vet är jag jag har gjort en del riktigt vassa löppass, att simningen känns bra och att jag har en riktigt bra cykelgrund från alla mil på Fuerteventura.
Det som kommer avgöra mycket är såklart simningen. Det kommer att gå fort med Richard Varga i täten (troligtvis världens bästa simmare inom triathlon) han har dessutom hemmaplan. Om man ska säga någonting som skulle kunna tala för mig är det att det är riktigt kallt i vattnet, 13-14 grader. Jag älskar inte kyla men jag vet att jag kan hantera den bra jämfört med många andra. Jag är ju ändå nordbo och tränar jämt och ständigt i kyla. Vi får se, spännande kommer det bli iallafall!
Cyklingen kommer också bli en spännande historia. Idag när vi rekade banan visade det sig att det var hål och gupp var och varannan meter. Det gör att man verkligen får se upp och hela tiden vara beredd på allt. Har jag tur kanske detta också kan tala för mig. Blir det en stor grupp fram kanske det tar det säkra före det osäkra och tar det lugnare så man ev kan jaga ikapp. Det skulle lika gärna kunna vara helt tvärt om men jag försöker se alla möjligheter jag kan hitta!
Löpningen är inga konstigheter. Den är 5,4km istället för 5km, men det gör mig ingenting, bara att tokköra! Jag har sagt till mig själv att ge allt på löpningen oavsett vart jag ligger, jag hoppas att jag håller det löftet.
Just nu är det väldigt mycket upp och ner, ena stunden kan jag knappt sitta still av nervositet och taggning. Sedan tappar jag allt hopp och funderar på vad jag egentligen gör här. Det är så det ska vara antar jag, är jag nervös brukar det betyda att jag har skaplig form. Uppgivenheten kommer från att det är så sjukt bra folk här, men det är därför jag också är här. För att se och lära. Detta är min första internationella tävling och jag vill ha ett kvitto på vart jag står, hur bra jag egentligen är. Hur det kommer gå imorgon har jag ingen aning om, verkligen inte! Det jag vet är jag jag har gjort en del riktigt vassa löppass, att simningen känns bra och att jag har en riktigt bra cykelgrund från alla mil på Fuerteventura.
Det som kommer avgöra mycket är såklart simningen. Det kommer att gå fort med Richard Varga i täten (troligtvis världens bästa simmare inom triathlon) han har dessutom hemmaplan. Om man ska säga någonting som skulle kunna tala för mig är det att det är riktigt kallt i vattnet, 13-14 grader. Jag älskar inte kyla men jag vet att jag kan hantera den bra jämfört med många andra. Jag är ju ändå nordbo och tränar jämt och ständigt i kyla. Vi får se, spännande kommer det bli iallafall!
Cyklingen kommer också bli en spännande historia. Idag när vi rekade banan visade det sig att det var hål och gupp var och varannan meter. Det gör att man verkligen får se upp och hela tiden vara beredd på allt. Har jag tur kanske detta också kan tala för mig. Blir det en stor grupp fram kanske det tar det säkra före det osäkra och tar det lugnare så man ev kan jaga ikapp. Det skulle lika gärna kunna vara helt tvärt om men jag försöker se alla möjligheter jag kan hitta!
Löpningen är inga konstigheter. Den är 5,4km istället för 5km, men det gör mig ingenting, bara att tokköra! Jag har sagt till mig själv att ge allt på löpningen oavsett vart jag ligger, jag hoppas att jag håller det löftet.
Så ja, nu är det bara att vänta. Jag startar imorgon kl 15.30, det är låååång väntan kvar med andra ord. Det blir morgonjogg 08.30, rejäl frukost. Sedan vila, lätt simning i poolen vid hotellet. Lunch, sedan är det dags att åka mot startområdet och göra sig redo på riktigt. Detta kommer bli sjukt lärorikt och förhoppnings riktigt roligt!