Yes, förra helgen gick ju triathlonpremiären av stapeln här hemma. Som vanligt blev det i triathlonmetropolen Hallstahammar. Tyvärr hade arrangören ej vädergudarna på sin sida i år. För första gången sedan starten för tolv år sedan var det för kallt i vattnet. 12 gradigt vatten tillsammans med 11 grader i luften är en dålig kombination om man vi tävla i triathlon. Race blev det ändå, istället för 750m simning sprang vi 2km. Det blev alltså ett duathlon, 2km löpning, 20km cykel och 5km löpning för att sluta cirkeln. Självklart jättetråkigt, det är ju ändå triathlon man vill köra, samtidigt kan man förstå, det kanske inte är jättebra att tävla i sådana förhållanden.
De flesta var ändå glada och positiva, för min egen del kände jag hur den vanliga simångesten försvann och jag blev extremt lugn. Jag vet att jag är stark löpare och det borde gynna mig.
Starten gick och jag stack iväg i ett högt tempo, lite för hårt såhär med facit i hand. Tanken var att få med mig någon för att sedan försöka utöka den ledningen på cykeln inför sista löp. Istället sprang jag själv i täten med en större klunga jagandes bakom. Jag hade ca 10 sek ledning in till första växlingen och det enda jag vann på det var att jag kunde växla utan stress.
Upp på cykeln kom vi ut i ett större gäng, jag Oskar Djärv och Sebastian Norberg körde riktigt hårt från start och blev ensamma. Efter några hundra meter släppte även Sebastian. Kvar var alltså jag och Oskar och vi körde på bra de första 10km. Efter det blev jag lite mer passiv. Jag vet att han är en stark cyklist, starkare än mig. Han vet även att jag oftast springer snabbare än honom. Därför låg jag bara och väntade på ett dödsryck som bara rovdjuret från Rembo kan göra. Det kom tillslut, ett flertal attacker, som tur var kunde jag svara och vi körde ihop hela cyklingen. In till T2 hade vi ca 1.25 bak till jagande klungan.
De flesta var ändå glada och positiva, för min egen del kände jag hur den vanliga simångesten försvann och jag blev extremt lugn. Jag vet att jag är stark löpare och det borde gynna mig.
Starten gick och jag stack iväg i ett högt tempo, lite för hårt såhär med facit i hand. Tanken var att få med mig någon för att sedan försöka utöka den ledningen på cykeln inför sista löp. Istället sprang jag själv i täten med en större klunga jagandes bakom. Jag hade ca 10 sek ledning in till första växlingen och det enda jag vann på det var att jag kunde växla utan stress.
Upp på cykeln kom vi ut i ett större gäng, jag Oskar Djärv och Sebastian Norberg körde riktigt hårt från start och blev ensamma. Efter några hundra meter släppte även Sebastian. Kvar var alltså jag och Oskar och vi körde på bra de första 10km. Efter det blev jag lite mer passiv. Jag vet att han är en stark cyklist, starkare än mig. Han vet även att jag oftast springer snabbare än honom. Därför låg jag bara och väntade på ett dödsryck som bara rovdjuret från Rembo kan göra. Det kom tillslut, ett flertal attacker, som tur var kunde jag svara och vi körde ihop hela cyklingen. In till T2 hade vi ca 1.25 bak till jagande klungan.
Jag gick ut hårt på löpning och tog kommandot. Det blev en sololöpning och jag kunde springa in i mål som segrare, för första gången son senior faktiskt.
Loppet blev inte riktigt som tänkt i och med simningen. Det blev ändå ett sjukt bra träningspass och jag är nöjd med min insats. Det var så stabilt rakt igenom, ser fram emot kommande tävlingar!
Loppet blev inte riktigt som tänkt i och med simningen. Det blev ändå ett sjukt bra träningspass och jag är nöjd med min insats. Det var så stabilt rakt igenom, ser fram emot kommande tävlingar!
Nudå?? Just nu sitter jag i sängen på vårt hotell i Panevezys, Litauen. Vår resa började igår kl 17.00 då vi åkte på färjan som tog oss över hela Östersjön och till Riga där vi dockade imorse. Sedan blev det en 15 mil lång bilfärd till Kupiskis där tävlingen går. Allt har gått jäkligt smidigt och problemfritt. Vi har testat på cykel och simbanan. Cykelbanan är fin, 10 varv á 4 km där varje varv innehåller två hyfsade sprintbackar, hoppas den kan passa mig bra nu när cyklingen känts såpass bra. Simningen är inga konstigheter, 16 grader i vattnet men det är inget man bryr sig om på tävlingsdagen. Det mesta känns bra faktisk, Jag, Amanda, Mikaela och Micke har himla roligt tillsammans, det blir mycket skratt. Litauen i sig har sina guldklimpar även om mycket är lite småtråkigt. Dock är det himla billigt, jag betalade 60 kr för en fin middag inkl dyck tidigare idag, blir inte mycket bättre än så!
Nu är det dags att sova, godnatt!
Nu är det dags att sova, godnatt!
RSS-flöde
